An unfortunate/fortunate story

20130629-112306.jpg
on the latest Fool Magazine

Though better to be underrated than overrated as my friend Jesse puts it.

Bröd och viennoiserie kurs med Bagarelandslaget

Vill ni baka med Bagarelandslaget och få lära er alla tricksen och tips från en riktig proffs? Då kanske borde du veta att de auktionerar en kurs för 6-8 pers på Tradera för att stöda Musikhjälpen. Grymt initiativ! Här kan ni buda.

Jag som bakar själv med bagarn Mattias Wallmark kan bara säga att det är en fantastisk upplevelse att få baka och lära sig av sådana proffs. Once in a lifetime chance! Just nu ligger priset på några 2500kr. Ganska billigt om man räknar att detta är icke pris per skall utan hela gruppen. Bra julklapp till sina vänner! :)

För ett år sedan…

För ungefär ett år sedan var jag på väg till Paris. Inte den typiska weekendresan utan att jag skulle stanna där ungefär en och halv månad. Jag bodde på Rue Dombasle 10 i det 15:e (le quinzième) distriktet nära Conventions tunnelbanna station. Ganska oglamoröst området, det var inte direkt Saint-Germain men det var ganska nära det. Kanske 20-30 minuter att gå dit.  Jag var dock inte där för att njuta av Paris, trots att jag har gjorde det senare, jag var där för att plugga på en skola i den 15éme. En skola som låg mellan Vaugirards och Conventions tunnelbana station en la Rue Leon Delhomme 8.

För er som inte vet, eller inte har märkt det än, jag har ett stor intresse för både matlagning och bakning. Vet ej egentligen vilken jag gillar bäst (mitt hjärta slår hårt för bröd och viennoiserie, så kanske är det bakning som ligger närmast hjärtat). Det stor matintresset växte fram när jag flyttade till Sverige, så man kan säga att jag började laga mat för typ 4-5 år sedan. Någonstans i 2009 hade jag redan bestämt mig att jag skulle plugga någon dag, bara för skoj och prova på, på en kockskola. Staden var lätt att välja, Paris är ju matmeckat i mina ögon (dock nu verkar det som alla blickar riktar sig mot Skandinavien) och skolan var ocskå lätt att välja. Det blev Le Cordon Bleu.

Jag gjorde Cuisine de Base utbildning, dvs. grunderna i matlagning. Vi lärde oss att göra fonder, såser, att känna igen alla knivar och deras användingsområde, att kunna alla kastrullnamn, redskap, att skiva (émincer), att tärna (couper en dés), att skära små triangler (paysanne) och pytte små tärnar (brunoise),  osv. Kommer ihåg att det var lite bråk mellan lärare på vad brunoise var. Jag hade skurit ganska små (2mm) kuber av  morötter, celleri, lök och haricot verts, för att göra en färgglad ris pilaf, och min lärare tyckte de var för små och visade mig hur hon gjorde det. Samtidigt kom det en annam lärare in till vår klass och sa att det hon gjorde var macedóine och inte brunoise. Sådana typiska diskussioner som bara fransmännen kan ha. Trots alla frågor och diskussioner lyckades jag ta mig igenom hela kursen och graduerat i december. Finns bildbevis!

Chef Bruno Stril, jag och chef Marc Thivet (som har pensionerat nu :( )

När jag kom tillbaka till Sverige, började jag jobba gratis som lärling under några helger på Petite France på Kungsholmen. Det var snällt av Chef Fredrik att låta mig jobba under honom och har lärt mig massor när det gäller service och att vara in the weeds. Det är ett riktigt tufft yrke att vara kock, men ett yrke som man kan vara passionerad för. Jag besökt Fredrik förra veckan och han frågade mig när jag skulle börja köra middagar, men jag tror nog att “Jobba 100% som IT-Konsult + jobba middagar på en restaurang + jobba helger på bageri” är ingen winning formel och det skulle sluta med att jag blir inskickade till sjukhuset.

Apropå ordet “yrke”, har haft en ganska rolig diskussion med en kompis om yrke vs jobb. Jag tycker de är totalt annorlunda och hon delar inte samma åsikt som jag. Min resonemang är  att ha ett yrke det är något annat helt annorlunda än att ha ett jobb. Att ha ett yrke är att lägga 150% av sin tid i sitt jobb (och där slutar alla likheter mellan de två ord), att leva för det, att vara passionerade om det, att göra den för den glädje som tillbringar dig och andra. Hur många är det inte som ägnar “bara” 40 timmar per vecka åt sitt jobb? Det är så många som har ett yrke! Vad tycker ni? :)

Back to Paris… det har varit ett av de bästa tiderna i mitt liv. Saknar att bo i Paris fruktansvärt mycket, saknar skolan ännu mer, saknar alla mina kollegor, lärare, skolpersonal, folk från kafféet runt hörnan (som jag fick en puss från när jag graduerade!), osv. Skulle gärna åka dit igen men mitt hjärta (och plånbok) säger att San Francisco Baking Institute ligger som prio ett. Vi får se när det blir och om det blir.